Signals and Systems at Uppsala University, Sweden
Signals and Systems Group Staff Descriptions of all our research areas Publications, in html, pdf and postscript Undergrad  courses and PhD programs News and Events


Studieplan för forskarutbildning i elektroteknik med inriktning mot reglerteknik

Electrical Engineering with specialization in Automatic Control

TNELTE01 (Institutionen för informationsteknologi)
TNELTE02 (Institutionen för materialvetenskap)
Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
(forskarutbildningsutskottet) den 11 december 2001.

Mål

Utgående från den grundläggande utbildningen inom ämnesområdet skall forskarutbildningen ge ytterligare insikter och fördjupade kunskaper inom ämnet. Genom handledning och avhandlingsarbete skall doktoranden göras väl förberedd för en kritisk, kreativ och självständig forskningsverksamhet eller för annan yrkesverksamhet, där höga krav ställs på djupgående ämnesinsikt och forskningskunnande. Doktoranden skall även kunna presentera sina mål och resultat i muntlig och skriftlig form för olika målgrupper på engelska, och när det gäller svensktalande doktorander, på svenska.

Ämnesbeskrivning

Ämnet reglerteknik omfattar teori, metoder och teknik för studium av dynamiska system och deras styrning. Det allmänna reglerproblemet är att styra ett givet system för att uppnå ett givet syfte med hänsyn till störningar och olika tekniska begränsningar. Ämnet innefattar även modellerings- och estimeringsproblem för dynamiska system.

Reglerteknik har tillämpningar inom många områden såsom processindustrin, farkoster, och servosystem. Det kan även användas inom icke-tekniska områden, som ekonomi och medicin. Reglerteknik gränsar mot andra systemtekniska ämnen som signalbehandling, kommunikation och mot tillämpade matematiska ämnen som systemteori. Till sin karaktär är inte reglerteknik knutet till någon speciell tillämpning utan ger en allmän metodik att studera, analysera och syntetisera dynamiska system. Därför är ämnet i huvudsak matematiskt-metodologiskt vilket dock inte hindrar att avhandlingar även kan vara tekniskt-tillämpat inriktade.

Behörighet

"För att bli antagen till forskarutbildning krävs det att den sökande
a) har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och
b) bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen."
(Högskoleförordningen 9 kap 2 §).

Bedömningen av "förmåga i övrigt" görs av prefekten efter samråd med handledarna i ämnet inför antagningsbeslutet.

Grundläggande behörighet
"Grundläggande behörighet har den som har gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det föreligger särskilda skäl, får fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet." (Högskoleförordningen 9 kap 4 §).

Särskild behörighet
Särskild behörighet till forskarutbildning i reglerteknik har den som på ett tillfredsställande sätt förvärvat kunskaper i reglerteknik och på kurser inom reglertekniken relevant område uppnått minst 80 poäng.

Särskild behörighet anses den ha som endera
a) avlagt civilingenjörsexamen vid svensk teknisk högskola och därvid läst minst två kurser i reglerteknik,
b) avlagt examen på matematisk-naturvetenskapliga programmet och därvid läst minst två kurser med inriktning mot reglerteknik,
c) i annan ordning inom eller utom landet förvärvat kunskaper av i huvudsak samma omfattning, särskilt inom reglerteknik.

För övriga inriktningar och program krävs för särskild behörighet viss komplettering. Upplysningar i individuella fall lämnas av professorn i ämnet.

Den som vill antas till forskarutbildningen och inte uppfyller villkoren för särskild behörighet kan åberopa detta som skäl för förtur vid ansökan till kompletterande utbildning.

Antagning

Forskarutbildning i elektroteknik med inriktning mot reglerteknik bedrivs vid avd för systemteknik, och vid avd för signaler och system. Den som önskar bli antagen till forskarutbildningen skall inlämna en ansökan, till prefekten vid institutionen för informationsteknologi, resp. prefekten vid institutionen för materialvetenskap. Detta kan göras när som helst under året.

I samband med antagningen skall också en plan upprättas för finansiering av såväl forskningen som doktorandens egen utkomst.

Utbildningens uppläggning

Utbildningen omfattar dels laborativa och teoretiska kurser, litteraturstudier, seminarier och föreläsningar, dels forskningsarbete som leder till en avhandling. Den som innehar doktorandtjänst skall normalt utföra viss institutionstjänstgöring som avser utbildning, forskning och administrativt arbete.

För varje forskarstuderande skall vid antagningen upprättas en individuell studieplan. Den individuella studieplanen skall fortlöpande ses över och årligen revideras av huvudhandledaren i samråd med den forskarstuderande och ev. annan handledare. Betydelsefulla ändringar och eventuell oenighet om den individuella studieplanen skall rapporteras till prefekten, eller om så bedöms nödvändigt, till forskarutbildningsutskottet.

Kurser som ingår bland dem som givit särskild behörighet får inte tillgodoräknas i den individuella studieplanen.

Kursdelen av utbildningen har normalt sin tyngdpunkt under den första delen av studietiden.

Undervisningen

Undervisningen i forskarutbildningen kan meddelas i form av handledning, föreläsningar, seminarier och laborativa kurser.

Undervisningen ges i den omfattning tillgängliga resurser medger. Delar av kurslitteraturen förväntas doktoranden inhämta på egen hand. Träning i sådana självständiga studier utgör ett väsentligt moment i utbildningen.

Den forskarstuderande skall ta del i den vetenskapliga aktiviteten på institutionen bl.a. genom att aktivt delta i seminarier och bevista gästföreläsningar.

Kurser

Kurser och litteraturstudier ska ge bredare insikter i ämnet som komplement till den specialistkompetens som vinns i forskningsarbetet. De kurser som ingår i den individuella studieplanen kan vara anordnade såväl inom som utom doktorandens institution. Berörda institutioner i Uppsala samverkar med motsvarandegrupper vid KTH för att ge ett brett utbud av doktorandkurser. Några av kurserna kan inhämtas bland avancerade kurser från den grundläggande utbildningen, förutsatt att dessa inte redan inräknats i den studerandes grundexamen. För doktorsexamen fordras kurser omfattande minst 60 poäng, (för licentiatexamen minst 40 poäng).

De 60 kurspoängen kan kombineras ihop från ett flertal kursblock enligt nedan där sammansättningen kan återspegla om doktoranden är teoretiskt eller experimentellt inriktad. Dock bör doktoranden ha tagit kurser motsvarande minst 35 p för doktorsexamen och 20p för licentiatexamen från kursblocken Regulatordesign och Signal och Systemteori. Eftersom kursutbudet är under ständig utveckling, har endast generiska kursnamn listats.

Regulatordesign
Kan t ex omfatta kurser i optimal styrning, linjärkvadratisk reglering, flervariabel reglering, adaptiv reglering, robust reglering

Signal- och systemteori
(kan t ex omfatta kurser i lineära system, stokastiska system, systemidentifiering, olineära system)

Signalbehandling
(kan t ex omfatta kurser i statistisk signalbehandling, adaptiv filtrering, rekursiv identifiering, array signal processing, spektralanalys, detektion och estimering, telekommunikation)

Matematik
(kan t ex omfatta kurser i lineär algebra, matristeori, optimering, multivariat statistik, sannolikhetsteori, numerisk analys)

Projektspecifika kurser
(kan omfatta kurser kopplade till specifika projekt, eller avse fördjupning inom något av de ovanstående blocken)

Övriga kurser
(kan t ex omfatta kurser i pedagogik, projektledning, vetenskaplig engelska, entreprenörskap)

Forskningsarbetet och avhandlingen

Forskningsarbetet skall resultera i en vetenskaplig avhandling kan utföras såväl enskilt som i samarbete med andra inom eller utom institutionen. Doktoranden skall dock tränas till en självständig forskningsinsats. Doktorandens insatser skall kunna särskiljas.

Fordringar för doktorsexamen

För doktorsexamen fordras dels godkända prov på de kurser som ingår i den för varje doktorand fastställda individuella studieplanen, dels godkänt disputationsprov. Utbildningen, som leder till doktorsexamen omfattar 160 poäng (fyra års heltidsstudier), varav kursdelen omfattar minst 60 poäng.

Avhandlingen skall antingen uppfylla krav som kan ställas för publicering (i sin helhet eller i sammandrag) i en internationell vetenskaplig tidskrift av god kvalitet, eller utgöra en sammanfattning av vetenskapliga uppsatser med motsvarande kvalitetskrav (sammanläggningsavhandling).

Fordringar för licentiatexamen

En etapp i forskarutbildningen om minst 80 poäng (två års heltidsstudier), kan avslutas med licentiatexamen. För denna fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i etappen, dels har fått en vetenskaplig uppsats som motsvarar studier om minst 40 poäng godkänd. Kursdelen omfattar minst 40 poäng.

Prov inom utbildningen

Prov på genomgångna kurser kan vara skriftliga eller muntliga och anordnas efter överenskommelse mellan huvudhandledaren eller annan betygsbestämmande lärare och doktoranden. Proven bedöms med något av betygen godkänd och underkänd.

Beteckning på examen

Doktorsexamen inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten benämns filosofie doktorsexamen eller teknologie doktorsexamen. Det senare gäller den som antagits till forskarutbildningen med civilingenjörsexamen eller högskoleingenjörsexamen (120 poäng) som behörighetsgrund. Examensbeteckningen skall anges redan i antagningsbeviset och i den individuella studieplanen.

Efter dispensansökan kan dock filosofie doktorsexamen avläggas av den som antagits till forskarutbildning med civilingenjörsexamen som behörighetsgrund och vars doktorsexamen avser icke-tekniskt ämne. På motsvarande sätt skall beteckningen teknologie doktorsexamen efter dispens kunna användas för den som antagits till forskarutbildningen med teknologie magisterexamen eller motsvarande som behörighetsgrund. Dispens beviljas av fakultetsnämnden, dock senast i samband med utseende av fakultetsopponent och betygsnämnd.

Motsvarande gäller i fråga om licentiatexamen.

Övrigt

Ytterligare upplysningar kan erhållas från

för forskarutbildningen vid avdelningen för systemteknik
professor Bengt Carlsson, tel 018-471 31 19
professor Torsten Söderström tel 018-471 30 75
professor Torbjörn Wigren, tel 018-4713150
professor Michael Thuné (studierektor för forskarutbildningen) tel 018-471 29 81.

för forskarutbildningen vid avdelningen för signaler och system
professor Anders Ahlén, tel 018-471 30 76
professor Mikael Sternad, tel 018-471 30 78
professor Stefan Johansson (studierektor för forskarutbildningen),
tel 018-471 30 86.


| Uppdated March 14, 2002 (MS) | http://www.signal.uu.se/Courses/Foutb/reg.html |