Typ: F 18
Namn: Hornet
Nummer: S 76 (?)
Byggår: 1967 (?)
Längd:  6.80 m (exklusive bogspröt på c:a 1m)
Vattenlinje: 6.0 m
Bredd: 2.25 m
Djupgående: 1.10 m
Deplacement: 1.35 ton
Kölvikt: 650 kg
Original segelyta: 19.5 kvm
Riggmått: P=7.30 m, I=7.90 m, E=2.70 m, J=2.06 m
Originalsegel: Stor: 11.3 kvm, Fock: 8.2 kvm
Spinnacker: 29.2 kvm? (7.86x3.71 m )
Konstruktör: Bengt Grange
Varv: IW-varvet i Henån (på västkusten)
Motor: 7.5 hk Suzuki med back och 12V generator
Hemmahamn: Fyrisån i Uppsala
Segelklubb: Ekolns Segelklubb, Uppsala (ESK)
Ägare: Erik Lindskog och Olof Lindskog

Hornet är en tidig båt i glasfiber byggd på IW-varvet i Henån. Den har en stor och praktisk sittbrunn som rymmer maximalt tre på var sida. Man kan utan problem sitta fyra i sittbrunen under segling. Sittbrunnen har en sarg av trä och trall av trä på sätena och på durken vilket är trevligare än plast. Originalluckorna i plast har ersatts med luckor i trä. I förpiken finns två bekväma sovplatser. Köket är nykonstruerat och dubblerar som navigeringsbord vid behov. Färskvatten pumpas med en elpump ur en dunk i båten och sjövatten pumpas utifrån. Köket består av ett tvålågigt gasolkök. Sittytorna innuti båten är också belagda med trall av trä. Vi tyckte detta var ett mera praktiskt än att ordna nya sittdynor.  För att flytta fram förseglet har vi byggt ett ganska långt bogspröt i trä. Kombinerat med en ny längre bom och ett storsegel som är lägre och bredare än orginalseglet så är det mycket bra balans i  båten.  Den nya bommen är dessutom så lång att vi kan skota storseglet bakom sittbrunnen. Detta frigör en del utrymme i sittbrunnen.

Existerande segel: Vi har följande segel till båten. Stor: mastlik c:a 6.6m, bomlik c:a 3.0 m (> 10 kvm) (originalseglet på vår båt hade mastlik 7.0m och bomlik 2.5 m. Det nya seglet är alltså lägre och längre vilket passar bra ihop med bogsprötet.), Fock 1: 6.8x6.2x2.45m (7.6 kvm?), Fock 2: 6.3x6.0x3.1, Genua: 6.8x6.4x3.5m (11.5 kvm?), "Jättegenua": kanske 12.5 kvm, Stormfock: 4.5x3.4x1.9m. Med bogsprötet så förvandlas Genuan nästan till en fock varför krysställets segelyta numera är kanske 22 kvm eller mer beroende på hur man beräknar segelarean.

Arbeten utförda på båten: Skrovet är omlackat, trall är byggda till durken i sittbrunnen och till sittytorna i sittbrunnen och innuti båten. Nya luckor är byggda i trä. Bogspröt i trä. Väggarna är dessutom till överdelen klädda med ribbor. Allt trä är teakbetsat. Röstjärnen är förstärkta innuti skrovet. Bak finns numera två akterstag och fram finns ett extra förstag som kan kopplas in vid behov. Långa skotskenor är monterade.  Bakom sittbrunnen fins en båge i rostfritt stål som storseglet på den nya extra långa bommen kan skotas i. Köket är nykonstruerat och fungerar också som navigeringsbord.

Diverse övrig utrustning:  Danforth ankare, stockankare, brandsläckare,  nödraketer, flytvästar, säkerhetslinor, Coleman lykta, nattficklampa (vit/röd), 12V-batteri, lanternor, kompass (Silva kurs/syft-kompass).

Livet ombord: Hornet har fyra kojplatser men med packning längre färder så är utrymmet lagom för två personer. Båten har inga skott innuti utan kajutan består av ett enda utrymme. Detta ger en rymdkänsla trots båtens ringa storlek. Sover gör man bäst i kojerna i förpiken. Mat som behöver vara kall brukar vi förvara en kyllåda i det torra och kalla utrymmet under sittbrunnen. Har man bara tillräckligt med kylklampar så kan man klara kylproblemet i åtskilliga dagar, eventuellt en hel vecka. Det brukar dessutom gå att byta tinade kylklampar mot frysta i vissa affärer och hamnar. För att få ett trevligt och eloberoende ljus samt lite värme i båten använder vi en lykta från Coleman som vi byggt en skorsten till. Hornet är dock framförallt en friluftsbåt. Dvs, livet på båten levs framförallt utomhus.  Här kommer den relativt stora och, tack vare trädetaljerna, ombonade sittbrunnen till sin rätt. Extra praktiskt blev det när vi flyttade skotpunkten bakom sittbrunnen. Det går t.o.m. att ligga och sova i sittbrunnen under segling (om förhållandena tillåter).  Utomhus på kvällen kommer också Colemanlyktan väl till pass med sitt starka sken.
 
 

Dessa värden passar in på de man kan förvänta sig för en lätt segelbåt för segling i kustnära vatten. En kappseglingsbåt skulle ha mera segel. En havskryssare skulle typiskt vara tyngre  (och större). Hornet har dock inte segel enligt originaldesignen. Hon har ett större försegel tack vare bogsprötet och ett något större storsegel som dock inte är lika högt, tack vare den nya längre bommen. Hon har därför lite mera segel än i original samtidigt som hon bör tåla något mera vind utan att reva.

 
Skattning av LYS

Hornet har tappat masten två gånger under sin livstid. Första gången var någonstans i trakterna av Kalmar. Detta skedde när båten bara var några år  gammal. Det som hände var att röstjärnen lossnade. Vad vi vet så har många F 18 dåligt infästa röstjärn. De är ofta bara plattjärn som är inplastade i skrovsidan. Den andra gången Hornet tappade masten var på Ekoln utanför Uppsala precis efter det att vi köpt båten 1997 och det av okunskap  användes alldeles för svaga vantskruvar. Inget av haverierna orsakade dock några skador på riggen eftersom den står ovanpå däcket och föll rakt i vattnet.

Sedan det första haveriet  (på 60-talet?)  har röstjärnen på hornet suttit fast med en enda M8-bult per röstjärn genom skrovsidan fram till våren 1998.  Dessa bultar och dess hål genom skrovsidan kan anas på varvsbilden av båten. Våren 1998  öppnade min bror skrovsidan och förstärkte röstjärnsinfästningen genom att fästa röstjärnen till de tvärgående förstärkningar som redan fanns där. Det fanns dock inget som förband röstjärnen med dessa förstärkningar?? Dessutom satte han ett tvärgående järn som förbinder röstjärnen under relingen och bultade dem genom skrovet under den kraftiga skrov/däcks-skarven. Med tanke på att röstjärnen klarat sig på en enda skruv i c:a 30 år så kan vi inte tänka oss att röstjärnen ska lossna efter denna förstärkning - åtminstonde inte under "normala" förhållanden
 
 

Det vore dock intressant om någon visste om hon flyter med hjälp av dessa om hon skulle vattenfyllas. (Vi vill ogärna prova med vår båt.) Det nämns inget om detta i försäljningsbroschyren ovan. Vi tycker att det verkar som att mängden flytmaterial i båten inte skulle vara tillräckligt för att hålla den flytande om den vattenfylls. Om man kompletterar med en del frigolitblock i svåråtkomliga stuvutrymmen så borde det dock gå att få båten osänkbar. Detta kan vara något att tänka på om man ger sig ut på längre seglatser.
 

 Tillbaka till Segelbåten Hornet